WACH-ÖKL

BEDÖMNINGSANVISNINGAR FÖR ÖPPEN KLASS PROV (ÖKL)

Godkänd av Kennelklubben 27.11.2011. I kraft från 01.08.2012. 

Provets ändamål är att under jägarmässiga former bedöma deltagande hundars jaktegenskaper som stötande hund och allsidig eftersökshund, till ledning för avelsarbetet. Under normala förhållande gäller följande bedömningsanvisningar. 

Provet omfattar följande arbetsmoment:

Skogsarbete
Skottreaktion skog
Skottreaktion vatten
Vattenarbete
Släpspårsarbete fågel 150 m.
Släpspårsarbete hårvilt 300 m.
Vattenapportering
Förighet
Blodspårsarbete 

1 Skogsarbete

Avser att pröva hundens vilja och förmåga att självständigt avsöka ett tätt skogsavsnitt för att finna vilt. Hunden ska självständigt och intensivt söka igenom såten och under skallgivning stöta funnet vilt ur såten.

Provet genomförs på följande sätt:

Hundföraren anvisas ett lämpligt skogsavsnitt att sända in hunden i. Varje hund provas minst 10 minuter. Föreligger tvivel om hundens förmåga att finna och stöta vilt, prövas hunden på ett nytt område, samma gäller om hunden återvänder snabbt från stötning.

Föremål för bedömning:

Villighet att söka samt sökets omfång.

Vid viltkontakt ska iakttagelser därifrån noteras i provberättelsen. 

2 Skottreaktion skog

Avser att pröva hundens reaktion vid skottlossning.

Två (2) skott (inte direkt efter varandra) avlossas på 20-30 meters avstånd från hunden sedan denne skickats ut på sök. Hunden får därvid ej be­finna sig i förarens omedelbara närhet.

Är en säker bedömning inte möjlig upprepas provet efter 30 minuter. 

Föremål för bedömning:

Poäng                Reaktion

8                           Skottfast är en hund som är helt oberörd, visar sig skottintresserad, kommer till föraren men går direkt på uppmaning ut på nytt sök.

4                           Skottkänslig är en hund som blir rädd och ängsligt uppsöker föraren, men som hämmat återtar söket på uppmaning inom ett par minuter.

0                           Skotträdd är hund som redan vid åsynen av ett vapen visar rädsla eller vid skottet flyr ängsligt och inte låter sig skickas ut på sök igen.

Bedöms en hund med 4 eller 0 skall detta antecknas i provprotokollet.

 

3 Skottreaktion vatten

Avser att pröva hundens reaktion på skott. Genomförs i samband med vattenarbete.

En fågel kastas på blankvatten, när hunden simmar mot fågeln avlossas ett skott i samma riktning. Hunden skall inte störas av skottet utan fortsätta sitt arbete i vattnet och apportera fågeln till föraren.

Föremål för bedömning:

Hundens reaktion på skott.

Momentet bedöms som:

Godkänt                  Skottfast är hunden som fortsätter sitt arbete utan att störas av skottet.

Ej godkänt              Ej skottfast är hunden som avbryter och kommer åter till föraren.

KEB                            Utdelas om hunden ej går i vattnet så att skott inte kan avlossas.

Är hund inte skottfast skall det antecknas i provprotokollet.

 

4 Vattenarbete.

Detta moment följer direkt efter skottreaktion i vatten. Efter skottmomentet placeras en fågel i tät vass eller liknande utan att hund eller förare ser det. Placeringen bör vara sådan att hunden måste simma över blankvatten för att nå vassen, avstånd från hundföraren till fågeln ska vara minst 30 meter. Hundföraren anvisas i vilken riktning fågeln ligger och sänder sedan ut hunden för att söka och apportera den.

Föremål för bedömning:

Hundens arbetsvillighet och sökvilja.

Hunden måste apportera funnen fågel för att arbetet ska anses som godkänt.

Hunden får inte skada viltet.

 

5 Släpspårsarbete allmänt.

Startande hundar skall erbjudas så likvärdiga förhållanden som möjligt och spåren bör läggas till största delen i medvind. Spåren läggs med minst 100 meters avstånd från varandra. Under spårläggningen ska hund och förare befinna sig där de ej kan se spårläggningen. Det släpade viltet placeras öppet i spårslutet och spårläggaren fortsätter i samma riktning och placerar sig så att han kan se spårslutet utan att störa hunden. Domaren påvisar spårstarten och föraren får föra hunden i lina de första 20 metrarna för att sedan släppa hunden på spåret. Hunden ska snabbt och säkert finna viltet, apportera med bra grepp och omedelbart återvända till föraren. Omotiverade nedläggningar av viltet ska medföra poängavdrag. Om hunden inte finner viltet kan den sändas ut ytterligare 2 gånger. Om hunden störs av exceptionella yttre omständigheter kan den provas på ett annat spår. Hund som skadar viltet skall ej godkännas.

 

Föremål för bedömning:

Hundens spårnings och apporteringsförmåga.

Krav för godkänt:

Att hunden nöjaktigt spårar och apporterar viltet utan att skada det.

 

5.1 Släpspår fågel 150 m

Släpspåret skall vara 150 m långt och med två ca 90 graders vinklar. Det skall vara i öppen terräng med låg växtlighet (gräs, stubbåker eller liknande).

 

5.2 Släpspår hårvilt 300 m

En hare eller kanin släpas 300 meter med två ca 90 graders vinklar. Åtminstone de sista två tredjedelarna av spåret skall läggas i skogsmark.

 

6 Apportering and

Vid bedömningen i momentet skall allt apporteringsarbete vid vattenarbetet tas i beaktande. Moment 3 och 4 bedöms gemensamt vid poängsättningen av detta moment, momenten 3 och 4 skall vara bedömda med minst godkänt för att man ska kunna ge godkänt i vattenapportering.

 

Föremål för bedömning:

Hundens apporteringsförmåga.

 

Krav för godkänt:

Att hunden apporterar båda fåglarna oskadade.

 

7 Förighet

Förigheten är ett uttryck för att hunden är utbildad och tränad till en användbar jakthund. Förigheten visas genom att hunden är lugn och tyst vid vila, inte rycker i kopplet och eller gnäller när andra hundar arbetar eller på andra sätt stör under provdagen. Hunden bedöms under hela provdagen, även mellan momenten. Hund som försvinner under momentet och inte återvänder  inom rimlig tid underkänns i momentet förighet och kan ej kräva fortsatt prövning.

 

8 Blodspårsarbete

Hunden prövas inte i detta moment om den är prisbelönad på MEJÄ-  eller VAHI-prov. I detta moment ges inga poäng endast bedömningen GODKÄND eller INTE GODKÄND används.

 

Följande gäller för blodspårsarbetet:

För det 400 m långa blodspåret används 250 milliliter blod som läggs med svamp (stämplas) eller droppas. Spåret skall vara minst 2 timmar gammalt med två räta vinklar och ungefär på mitten skall en sårlega. Blodspåret skall läggas i skogsmark. Blodet skall hanteras på ett sådant sätt att det inte kommer på kvistar eller mark bredvid spåret. ”Skottplatsen” markeras med att sparka upp marken och sårlegan markeras med lite extra blod och marken sparkas upp. Spåret snitslas så att domargruppen kan följa spåret men hundföraren skall inte få hjälp av snitslingen. En klöv från hjortdjur läggs vid slutet av spåret före man påbörjar arbetet. Den som lägger ut klöven skall avlägsna sig undan vind och ställa sig så att varken hunden eller hundföraren blir varse honom.

Domargruppen visar hundföraren ”skottplatsen” och därifrån skall hund och hundförare arbeta sig självständigt fram till ”viltet”.

Domarna och vägvisare följer hund och hundförare på ett visst avstånd även när hunden avviker från spåret. Meddelar hundföraren att hunden markerat blod eller spårtecken så tar domaren det i beaktande utan att bekräfta för hundföraren om hunden är på spåret eller inte. Hundföraren kan märka ut hundens markering.

Vill hundföraren gå framåt eller bakåt måste han själv söka spåret, domaren följer på avstånd. Endast hundens markeringar som hundföraren anmält visas.

Kommer hunden bort från spåret, utan att kunna korrigera sig själv efter 100 m och utan att komma framåt eller bakåt med hundförarens hjälp skall domaren meddela detta. Hundföraren skall därefter själv söka upp spåret. Har hunden mer än två avbrott i spårarbetet kan det bedömas med högst bristfälligt.

Domaren kan avbryta detta moment vid ett bristfälligt eller icke godkänt arbete.

Lämnar hunden klöven efter den funnit den räknas det inte som fel.

Åskådare får följa med domargruppen endast med hundförarens tillåtelse.

 

Krav för godkänt:

Att hunden spårar i ett lämpligt tempo och finner spårslutet.