Hösten är här och därmed slut på semestern för våra hundar.En del av oss tar en gammal trotjänare med sig, någon annan har en spännande säsong framför sig med sin unghund och för någon är det skogsvana som gäller med valpen. Spännande tider är för alla. Alla dessa ber jag att skall ta en titt i forumet för att ställa frågot, svara på frågor eller berätta om er hunds framfart. Dela med er och låt oss andra lära oss av med och motgång.

I skrivande stund står vi snart inför höstens första helg med jaktprov, som det ser ut sista hösten med inofficiella prov. Anmälningstiden för Jeppo – provet har just gått ut och vi kan konstatera att det det blir både unghunds och öppetprov den helgen. Vill påminna att alla de som funderar på att para sina hundar under närmaste året bör ha ett jaktprovs resultat för valphänvisning och för att blir rekomenderade av avelsrådet, för inom klubben är det ett officiellt prov. Detta gäller även de som vill senare gå öppetprov, då räknas tidigare jaktprovs resultat även om de är inofficiella.

Eftersom wachtelhunden är en jakthundsras så lägger vi stor tyngd på jaktprovs meriter, framför allt rasens egna prov men även MEJÄ eftersom det visar hundens förmåga att följa spår. Klubben har medvetet valt bort krav på utställning i avelsrådgivningen eftersom vikten ligger på jaktliga och mentala egenskaper samt även fysiska. Detta i linje med andra länders rasklubbar.

Vi kan konstatera att wachtelhunden är ingen lätt ras. Det är en tysk jakthundsras som kräver en hel del av föraren för att den skall fungera i alla situationer. Den är lättlärd, men det betyder att den lär både bra och dålig saker lätt. Den kräver en fast hand och konsekvent men vänlig fostran, den testar ofta sin omgivning. Wachtelhunden behöver veta sin plats i flocken, annars vill den gärna bestämma. Vi kräver både självständighet och kontakt av hunden, vilket är en svår balansgång. Vi vill att den skall söka ut och finna vilt men ändå söka kontakt. Att hitta den gyllene medelvägen för dressyren kan vara en utmaning med dessa liviliga, envisa och unika hundar.

Det är en ras som krävet mycket arbete och tålamod för att ni skall fungera tillsammans. Men med rätta metoder så har man en fantastisk jaktkamrat som även fungerar i hemmet.

Trevlig höst på er alla

Maria Lindström

****************

Wachtelbackens Adonis Det är med glädje som jag nu sitter och ser tillbaka på Finska Wachtelhundklubbens första år. Det var knappast någon som hade förväntat sig att medlemsantalet skulle öka från 11 till över 60 personer under första året.

Trots att medlemmarna är utspridda runt hela landet har vi ändå kunnat ordna en del aktiviteter åt medlemmarna. Här i Österbotten har vi haft en del lydnads- och apporträningar. I maj 2010 ordnades det på Åland ett veckoslut där Leif Markhagen var och föreläste om hundskolning. Ett liknande tillfälle kommer att ordnas i början av juni i Vasa.

På Åland ordnades även ett jaktveckoslut hösten 2009 och tanken var att få personer som är intresserade av rasen samlade och samtidigt kunna bekanta sig med rasen. Under veckoslutet hölls även ett möte där klubben presenterade sig för wachtelhundsägare på Åland och ägarna fick lägga fram sina åsikter om hurudan utveckling de vill ha av rasen och önskemål om klubbens verksamhet.

Vi har även under senaste året fått rasbeskrivningen godkände på finska, tidigare fanns rasbeskrivningen enbart på engelska.

Hösten 2009 hölls även de första inofficiella jaktproven som gav en hel del tankar åt arbetsgruppen som jobbar med jaktproven. En del ändringar har gjorts och dessa skall nu sättas på prov under inkommande jaktsäsong.

Vid Spanielförbundets årsmöte i mars lades det fram en önskan om att klubben skulle utarbeta ett avelsprogram för wachtelhundar. Arbetet med avelsprogrammet har påbörjats i april och målsättningen är att det skall vara färdigt under detta år. Tanken är att vi något skede skall få med wachtelhunden i Pevisaprogrammet och på så sätt kunna påverka att det verkligen är friska och bra individer som används i avel.

Nu när wachtelhundsstammen är liten i Finland så tycker jag att vi skall vara mån om att avla på bra individer och att försöka importera så bra individer som möjligt från olika släkten. På så sätt skulle vi kunna bibehålla rasen som en riktig jakthund och ha en bra avelsbas här.

Som det ser ut i dagens läge så kommer uppfödningen av wachtelhundar att öka i Finland och det är kanske värt att påpeka att i år 2010 så är det första gången som det föds mera än 1 kull med valpar i Finland.

Önskar er alla en jättetrevlig sommar och en massa bra träningstillfällen med era wachtlar.

Björn Borg

Ordförande i Finska Wachtelhundklubbens


________________________________________________________________________________

En välkomsthälsning från  klubbens ordförande dsc_0116.jpg

08.10.2008slog vi wachtelhundägare i Österbotten oss ihop och beslöt oss för att grunda Finlands första wachtelhundklubb. Vi har lekt med tanken ända sedan sommaren 2007 och gjorde slag i saken i oktober 2008 när vi hade vår första wachtelträff i Solf. I december 2008 hade vi möte där vi grundade klubben och nu i januari 2009 har vi haft vårt första styrelsemöte.

Historien bakom hur jag kom i kontakt med wachtelhunden var följande:

För ca. 10 år sedan, var jag på en jaktresa och såg jag en presetationsvideo på en effektiv och mångsidig jakthund, som även verkade vara en lugn och trevlig familjehund. Det var wachtelhunden som videon berättade om och det var faktiskt första gången jag ens hörde talas om rasen. Jag blev omedelbart mycket intresserad av rasen och började söka mera information om den.

Som en inbiten jägare blev jag övertygad om att denna ”allround hund” skulle passa mig väl. Alla höstar börjar jag jakten den 10 augusti med duvjakt och håller igång ända till sista februari då harjakten slutar. Med en wachtelhunden skulle jag ha allt i ett paket, en hund som stöter allt från småvilt till klövvilt, en eftersökshund och med lite träning en duglig apportör.

5 år efter att jag sett videon hade vi äntligen möjlighet att ta en hund till vårt hem och det blev ju förstås en wachtel. I maj 2005 var dags, vår wachteltik anlände till Helsingfors från Tyskland. Vi var stolta och överlyckliga över att ha fått vår wachtel. Det fanns ju trots allt bara 60 registrerade wachtelhundar i Finland, var av endast en i Österbotten som vi hade vetskap om.

Nu  har  fyra år gått  och för tillfället finns det  94 registrerade wachtelhundar i Finland. Bara här i Österbotten har vi utökat till åtminstone elva hundar. Jag är övertygad om att wachteln kommer att få ett stadigt fotfäste i Finland och öka kraftigt i mängd inom de närmaste åren. Rasen är ännu relativt okänd, men vartefter jägarna fått bekanta sig med rasen, har intresset och efterfrågan ökat .

Syftet med wachtelhund klubben är att göra rasen med dess fina egenskaper känd. Tanken är att redan i ett tidigt skede kunna övervaka och förmedla valpar efter friska föräldrar med bra jaktegenskaper. Strävan är också att utveckla möjligheterna att som wachtelhundägare få en opartisk bedömning av hundarna. I dagens läge finns inga prov för wachtelhundar i Finland och detta är ju enligt mig en väsentlig del när man söker tik eller hane för en eventuell parning. Vi har därför som mål att utarbeta ett jaktprov för wachtelhunden som är lämpade för våra skogar och marker i Finland.

För att uppnå våra mål så önskar vi att vi skulle få medlemmar till klubben från hela landet. Med gemmensamma krafter, erfarenheter och goda kontakter så hoppas jag att vi får vår klubb att fungera så att alla wachtelhundägare i Finland har glädje av den.

Jag hoppas att vi skall tillsammans skall sträva till att kunna föra vidare friska wachtelhundar med stor jaktlust, fint lynne och ett gott rykte.

Till slut vill jag säga  att det  är en  stor ära för mig att få vara första ordförande i Finska wachtelhundklubben r.f – Suomen viiriäiskoirakerho r.y.

VÄLKOMNA!

Mvh Björn Borg